söndag 23 oktober 2016

¡#Ni una menos, Miércoles Negro, Mujeres!

Hombres y mujeres, obreros y amas de casas, estudiantes y fabriles pararon el 19 de octubre en protesta contra la violencia a la mujer argentina. La megamanifestación en casi 70 ciudades argentinas y 58 diferentes lugares en el mundo fue una muestra de la importancia que tanto mujeres como los hombres salen juntos para decir ¡Basta Ya de violencia a la mujer"!




¡#Ni una menos, Miércoles Negro, Mujeres!

Por Nechi Dorado

La escritora, periodista
y poeta Nechi Dorado.
Dando muestras de una organización impecable como respuesta a los femicidios que se vienen perpetrando en Argentina, marcharon miles de mujeres de todas las edades, este día en que hasta el cielo parecía acompañarnos cubriendo de lágrimas la ciudad de Buenos Aires, bajo la consigna #Ni una menos. Las mismas acciones se realizaron en otras ciudades del país y hasta en tierras hermanas, porque el problema que enfrentamos las mujeres no es sino amparado por el patrón de conducta establecido históricamente y que el sistema capitalista se empeña en mantener como método de dominación hacia quienes se considerarían, erróneamente, como el eslabón más débil de la cadena humana.

Concepto tan triste como repudiable. Tan ilógico como absurdo.

Cabe destacar –injusto sería no hacerlo- el acompañamiento de muchos hombres, unidos por el mismo espanto, conscientes de que deben romperse los esquemas machistas, patriarcales, que tanto daño han causado hasta el momento y que parecen muy difíciles de eliminar.



La tarde del 19 de octubre marcó un hito que ha de permanecer estampado para siempre en la memoria de los pueblos hartos de llorar hijas asesinadas por una demencia irracional.

No obstante, creo que debemos tener en cuenta y puntualizar con mucha firmeza que no todos los hombres son asesinos, ni todos someten, ni todos violan, ni todos descalifican, ni todos ofenden. Y debemos razonar que cuando de violencia de género se habla también hay “ellos” alcanzados por la misma aberración aunque no lo denuncien, aunque no lo hagan público. Existe la violencia también contra hombres que son engañados, difamados, estafados, humillados.

Hombres a los que se los pretende proveedores.
Hombres a los que se les impide contacto con sus hijos, impedimento que se arrastra a abuelas y abuelos, a tíos, a primos, dejando incompleta la socialización básica de pequeños que no nacieron en una maceta. Nacieron de un hombre y de una mujer, con lazos ancestrales.

Desde mi posición de mujer comunista y como tal no necesito autoproclamarme feminista porque sería redundante, muy lejos de los fanatismos de algunas mujeres que parece que quisieran crear una sociedad de amazonas, dije, digo y diré #Ni una menos. No queden dudas de ello.




No obstante y si hablamos de justicia creo que toca que comencemos también a visibilizar que dentro de un sistema perverso como el capitalista que no distingue géneros, todos y todas somos víctimas. Por ello creo que debemos seguir con la consigna trazada hasta que no haya Ni una menos, pero agregando otra que abarque el repudio a los espantos en su conjunto.

Por respeto a las víctimas de gatillo fácil, de la delincuencia común y de la delincuencia con saco y corbata generadora de la anterior, de las represiones que tampoco distinguen sexos, del narcotráfico que a veces actúa como nutriente para que se produzcan los femicidios, quisiera que en este mundo salvaje donde nos toca vivir y morir seamos capaces de unirnos, como hoy, bajo otra consigna también humanitaria que podamos incorporar entre todas y todos: #NiUnaMenos, #NiUnoMás

Solo internalizando este concepto podremos dejar la semilla para que germine en la subjetividad de nuestros hijos e hijas, nietos y nietas el respeto a la vida, el honor a la justicia, el repudio a la muerte. Juntos alcanzaremos la diferencia, es ir más allá, eso démoslo por seguro.








fredag 21 oktober 2016

Den “Svarta Onsdagen” då Argentina stannade i protest mot kvinnomorden

Byggnads- och fabriksarbetare, män som kvinnor, stannade arbetet under den "Svarta Onsdagen" den 19 oktober i protest mot det utbredda våldet mot Argentinas kvinnor.




Den “Svarta Onsdagen” då Argentina stannade i protest mot kvinnomorden

Den historiska “Svarta Onsdagen” kommer gå till historien då fabriker, bagerier, universitet, skolor, kontor, den nationella radion ja till och med byggen i Argentina stannade upp för att med en enda mening säga ifrån: ”Inte en enda till”!

Med 35 år i ryggen som reporter är man oftast rätt härdad och van vid dramatiska händelser i Latinamerika som i sig kan vara unika. Men den ”Svarta Onsdagen” i Argentina gör djupt intryck. För i Carlos Gardells Argentina, där mannen är El Macho som för den undersköna partnern med sina svarta blinkande ögonfransar i en suggestiv tango, stannade till och med byggen och bagerier med män för att protestera mot våldet mot den argentinska kvinnan.

Himlen och "Han där" grät också när tusentals argentinare gick ut på gatorna eller El Obelisco (bilden) för att protestera mot kvinnovåldet.

Gendarmer mot kvinnor

Den nyliberala Macriregimen bäddade för de historiska massmanifestationen. Veckan innan samlades det 31:a Nationella Kvinnomötet i Försvar av Jämlikhet och mot Våldet i staden Rosario. Sammanlagt demonstrerade 80.000, företrädesvis kvinnor under en gigantisk fredlig demonstration för kvinnans rättigheter. Gendarmeriet kallades ut och slog ned demonstrationen med både batonger, hästar och tårgasgranater.

Men kvinnorna backade inte. De konfronterade de uniformerade med en beslutsamhet som imponerade på den argentinske tevetittaren.

80 000 argentinska kvinnor på marsh i Rosario den 12 oktober som. . . .
. . . attackerades brutalt av gendarmeriet som kallades ut av den högerextrema Macriregimen.


Våldtäkt till döds

Samma dag mördades Lucia Perez i staden Mar del Plata vid atlantkusten. Mordet var en bestialisk akt som inleddes med att den 16-åriga kvinnan introducerades att konsumera kokain och marijuana och förlorade medvetandet av drogerna.

Hon våldtogs och övergreppet avslutades med att hon spetsades i anus med en påle. När rättsläkarna genomförde obduktionen fastslog de att den unga flickan hade våldtagits flera gånger vaginalt och analt med en sällsynt skådad brutalitet. För åklagaren Maria Isabel Sanchez handlade det om en ”omänsklig sexuell aggression”.

Mordet skakade om hela Argentina.

Lucia Perez´ föräldrar deltog i demonstrationen. I ryggen: "Lucia, dina steg i detta liv kommer att vara markerade i våra hjärtan".


Var 30:e timme mördas en kvinna

En vecka senare, den 19 oktober, slöt även tevetittaren upp, oavsett om det var på bygget, bageriet eller kontoret för att uttrycka sin avsky mot att var 30:e timme mördas en argentinsk kvinna. Vid den stora samlingsplatsen för demonstrationer i Buenos Aires, El Obelisco, samlades ett mänskligt hav.

Men inte bara den argentinska huvudstaden var på fötter. På 68 olika platser i Argentina var hundratusentals argentinare, kvinnor och män, ute på gator och torg. På 58 platser i resten av världen med samma rop och krav; ”Stoppa våldet mot kvinnorna”!

Nechi Dorado.
– Tusentals kvinnor i Argentina har gett ett utomordentligt bevis på en organisation som har besvarat och slagit tillbaka morden (femicidio) som utförts mot kvinnor. Hundratusentals demonstrerade i onsdags (den 19 oktober). Till och med himlen och ”Han” där gjorde oss sällskap som med sitt regn fyllde Buenos Aires med tårar av smärta över offren för el femicidio, säger Nechi Dorado, argentinsk mångfaldig prisbelönt författarinna och poet till Flamman.

Vad hon syftar på var det ihållande regn som öste ner i timmar under demonstrationen.

Männen sluter upp

"Inte en enda till", kräver mannen på bilden.
– Det vore orättvist att inte understryka att kvinnorna hade sällskap av många män. De förenas av samma förtvivlan, medvetna att de måste bryta med det ´machistiska´ patriarkala mönstret som har orsakat så stor skada och som verkar vara svårt att eliminera, fortsätter hon.

Dorado säger att den 19 oktober har ”markerat en milstolpe som för alltid har präglat sig fast i folkens medvetande, trötta på att begråta sina mördade döttrar för en irrationell demens”.

– Det är ändå viktigt att betona att inte alla män är mördare eller våldtäktsmän. Det existerar även ett våld mot dem som har lurats, förtalats, förnedrats. Från mig som kvinna och kommunist, och som sådan behöver jag inte utropa mig själv till feminist för det vore överflödigt, sa, säger och kommer jag att säga; ”INTE EN TILL”!



Systemets skuld

Nechi Dorado menar att ”om vi talar om borgerlig rättvisa i det perversa kapitalistiska systemet, gör inte det skillnad på kön, för vi är alla offer”.

– Med respekt för offren för avtryckaren, offren för den vanliga brottsligheten och den med slips och kostym, offren för repressionen som inte heller gör skillnad på kön, skulle jag vilja att i denna våldsamma värld där vi ska leva och dö, vi i dag förenas under en ny humanitär paroll där vi och de, kvinnor och män, kan förenas: Inte en enda kvinna och man färre”!


Demonstrationerna har fortsatt under veckan, men det har även kvinnomorden. I söndags, en dag efter att tusentals återigen demonstrerat runtom i landet, kom nyheten att en man i en förort till Buenos Aires mördat sin före detta partner och två andra kvinnor i ett trippelmord. Sedan 2008 har 1,808 kvinnor mördats och bara i år har minst 170 kvinnor mördats i Argentina. Ungefär hälften beräknas ha mördats av en tidigare romantisk partner.

Dick Emanuelsson