Argentinas Macri kopierar delar av Trumps rasistiska migrationslagar och röster höjs för en mur mot Bolivia

Argentinas högerpresident Maurcio Macri (son till italienska föräldrar) tillsammans med fru Juliana
Awada. Denna är ägare av en stor kedja av märkesplagget Cheeky som anlitade hemliga textilfabriker
där bolivianska migranter arbetar som modern slavarbetskraft. 2015 dödades två bolivianska barn när
fabriken fattade eld efter en explosion. Arbetarna kunde inte komma ut eftersom de var inlåsta. Nu vill
Macri och högerregeringen lättare deportera bolivianer, paraguayaner och peruner via en ny lag.

Argentinas Macri kopierar delar av Trumps rasistiska migrationslagar och röster höjs för en mur mot Bolivia

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / BUENOS AIRES / 2017-02-04 / Argentinas regering har nu modifierat migrationslagarna vilket ska göra det lättare för myndigheterna att gripa, döma eller deportera migranter från Argentina. Beslutet har utlöst en storm av kritik från regeringarna i Bolivia och till och med högerregeringens allierade i Paraguay. Det är som om svenska myndigheter skulle börja jaga finländare, danskar eller norrmän.

– Det är milt sagt fruktansvärt! Mauricio Macri är en argentinsk variant av Trump.

Det salvan avlossar den argentinske universitetsprofessorn Jorge Beinstein till Flamman med anledning av de nya migrationslagarna i Dekretet 70/2017 som regeringen Macri offentliggjorde förra veckan. Lagarna riktas i första hand mot bolivianer, paraguayaner och till viss del även peruaner.

Audio. Intervju med Jorge Beinstein: https://app.box.com/s/bofmzgjgasc5urxbbs37deq2t3sgnoo7

Beinstein, som är gift med Monica, en bolivianska med många år i Argentina och som arbetar som lärare i landet, är rejält indignerad över de nya lagarna. I de regeringstrogna medierna som konglomeratet El Clarin insinueras det om att migration är liktydigt med organiserad brottslighet och drogkarteller.

– Jag antar att det lever cirka två miljoner paraguayaner och 1,5 miljoner bolivianer. Nästan alla grönsaker som produceras runt om Buenos Aires tas upp av boliviansk arbetskraft. Men med mediehetsen mot den utländska arbetskraften har polisen börjat göra razzior mot de bostadsområden där bolivianer i huvudsak lever i Buenos Aires. Det är en avskyvärd form av rasism som frodas av de högre sociala samhällsklasserna.

Jorge Beinstein, gift med bolivianskan Monica som sedan decennier är lärare för argentinska barn. Utan problem.

I den djupa ekonomiska kris som Argentina befinner sig sedan Macri tog över för 14 månader sedan, har de nya lagarna blivit ett medel för att slå tillbaka de dagliga massdemonstrationerna mot regeringspolitiken. 14-åringar ska nu kunna dömas för brott som vuxna.

Mediemanipulation

I ett uttalande som sociala organisationer i Argentina antog när lagarna offentliggjordes, förkastar man manipuleringen och insinuerandet om att migranter är potentiella förbrytare och ett ”hot mot resten av befolkningen”. I pressen har det förekommit påståenden om att 21,35 procent av alla fångar i Argentina är av utländskt ursprung. Men dessa siffror är tagna ur sin helhet och den riktiga siffran är bara sex procent.

Manipuleringen handlar också om att alla ” utlänningar som gripits med narkotikainnehav” skulle vara migranter, vilket nödvändigtvis inte behöver vara sant. För majoriteten av de gripna befann sig, vid gripandet, i transit med målet att resa till annat land. De är inte bosatta i Argentina. De utländska personerna som har uppehållstillstånd i Argentina och som gripits för narkotikainnehav är 1426 personer, lika med 0,06 procent av de utlänningar som har uppehållstillstånd i Argentina. Det är sanningen bakom påståendet om att ”migranterna står bakom narkotikahandeln i Argentina”, som basuneras ut dagligen av medierna i Argentina.

Från Italien och Spanien kom närmare fem miljoner människor i slutet av 1800-talet. Bland annat har president Macri italienska föräldrar och själv har han dubbelt medborgarskap.

Landet som delvis byggdes av migranter

Argentina är också känd som ett land som nästan är byggt av och som utgörs av migranter, menar Beinstein. Hit kom först de spanska kolonisatörerna varav många slog sig ned efter befrielsen. Därefter anlände 2,5 miljoner spanjorer, många galiciska bönder som slog sig ned i södra Argentina och i slutet av det 19:e seklet anlände lika många italienare. Men även många polacker, ukrainare som flydde pogromerna och östeuropéer etablerade sig i Argentina.

– Ta Macri som exempel. Hans verkliga namn är inte Mauricio utan Maurizzio Macri, son till italienska föräldrar. Han har dubbelt medborgarskap, säger Beinstein.

* Hans far anklagas för ekonomiska brottsmål.

– Det är en familj med maffiatentakler.

– Hela den här lagen är absurd, för om du reser till nordvästra regioner i Argentina som El Chaco eller Formosa så vet du inte vem som är argentinare eller paraguayan, för de pratar och ser lika ut. Eller om de reser till Jujuy eller Salta så kan du inte se vem som är bolivian och vem som är argentinare. Argentinas självständighetsförklaring 1816 publicerades också på tre språk; spanska, guarani och aymara, de två sista för paraguayaner respektive bolivianer.

På ögruppen Malvinas (britterna kallar den Falklandsöarna) mötte 12 000 dåligt beväpnade och mycket unga och dåligt stridsförberedda argentinska militärer en övermäktiga militär imperialistmakt med fortfarande koloniala anspråk. 649 argentinare stupade i striderna.

Kris och krig

Beinstein menar att de nya lagarna och mediekampanjen mot ”den utländska faran” syftar till att avleda uppmärksamheten från den ekonomiska krisen. Det finns historiska paralleller till 1983, då den argentinska militärjuntan, pressad av den inre krisen, försökte avleda de argentinska massornas protester genom att inleda en återerövring av ögruppen Malvinerna. Det råder ingen tvekan om att dessa öar, enligt internationella beslut och konventioner, tillhör Argentina. Men att utmana kolonial- och militärmakten Storbritannien innebar också ett slut på diktaturen efter det militära nederlaget.

Argentinas utlandsbelåning 2017 uppgår nu nästan till samma nivå som när krisen exploderade 2001, samtidigt som arbetslösheten växer lavinartat. Till och med den korrumperade officiella landsorganisationen CGT, en av tre, har tvingats utlysa en generalstrejk, men först till mars månad.

Macris fru och boliviansk slavarbetskraft

Juliana Awada är fru Macri men också en företagare som saluför kända klädesplagg som till exempel märket Cheeky. Många av dessa kläder har producerats i hemliga fabriker med boliviansk slavarbetskraft, anklagar den bolivianska senatens ordförande José Alberto Gonzáles. Uttalandet gjorde han i samband med att den argentinske parlamentsledamoten Alfredo Olmedo föreslog byggandet av en mur mot Bolivia, i likhet med Donald Trumps beslut om en mur mot Mexiko.

"Tio barn har dött i hemliga textilfabriker som ägs av Macris fru (Juliana Awada). Macri är korruption"! anklagar ovanstående affisch i Argentina. 

– Det är sedan decennier känt om hur boliviansk arbetskraft arbetar under slavliknande förhållanden i textilfabriker som i allmänhet ägs av koreaner i Buenos Aires. Ägaren tar hand om passet, visar var sängen står, ger bolivianen en tallrik med mat och därefter sätts han i arbete större delen av dygnet, inlåst. Det är en parallell till hur prostitutionen fungerar, de är slavar, uppger Beinstein och tillägger:

– 2015 brändes två bolivianska barnarbetare inne när de inte kunde ta sig ut. Där producerades de olika märkeskläderna som Macris hustru, Juliana Awada, företagskedja äger. Hon utpekas för att ha förbindelser med dessa underjordiska textilfabriker. Detta förhållande hölls om ryggen av Buenos Aires Intendent (borgmästare), som vid det tillfället var Mauricio Macri och korrumperade tjänstemän inom rättsapparaten!

Trots allt, säger Beinstein, har inte den rasistiska kampanjen mot migranterna fått genomslag i opinionen. Verkligheten är alltför påträngande.

 Karabinjärer utposterade framför en av fru Macris butiker i Buenos Aires. Indignationen efter att de två bolivianska barnarbetarna dödades i en hemlig textilfabrik som producerade kläder för Cheeky/Awada var stor.

"Vi vill inte ha kläder fläckade av blod", menar demonstranterna framför den hemliga textilfabriken där de två bolivianska barnen arbetade, som tiotusentals andra landsmän, som modern slavarbetskraft.

https://youtu.be/q1-0mUgLric