tisdag 10 maj 2016

REPORTAGE: ”Argentina konfronterar Macri”

“Macri=Hambre”, Macri är lika med hunger, har dessa arbetare registrerat på sin banderoll på generalstrejken som utlystes av de statsanställdas fackförbund, ATE. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.




”Argentina konfronterar Macri”

Av Dick & Miriam Emanuelsson

I slutet av februari exploderade protesterna mot den nya högerregeringen Mauricio Macri. Det hjälpte inte att Barack Obama kom till undsättning i slutet av mars. Tvärtom. Folk gick ut i hundratusentals och ropen skallade; ”Obama ut ur Argentina-Nej till Gamfonderna”. Argentinas folk gick ut i strejker, protester och demonstrationer mot Macris nyliberala politik som på kort tid har ställt över 150.000 argentinare på gatan. 140.000 argentinare kommer inte att kunna pensionera sig i september i år för infört moratorium på två år. El, vatten och tele har chockhöjts med flera hundra procent. Flammans Dick och Miriam Emanuelsson är på plats.


"Folkligt Motstånd", är vad som nu utspelas i Argentina mot den hänsynslösa arbetarfientliga regeringspolitiken.


BUENOS AIRES / Solen bränner obarmhärtigt över våra hjässor trots att klockan bara är 10. Från alla håll anländer demonstrationerna med olika fackföreningar, yrkesgrupper och sociala rörelser. Det statliga fackförbundet ATE har kallat till en nationell protestdag som protest mot tre månader av massiva avskedanden inom den offentliga sektorn. Och här vid Obelisco, den jättelika statyn på den lika gigantiska Avenida 10 de Julio ska demonstrationerna samlas för att senare gå mot ”La Casa Rosada”, presidentpalatset i Argentina.

Ari Diaz och hans tre kvinnliga kamrater kommer från kooperativen Luz och Fuerza samt Lucha och Dignidad, Ljus och Styrka respektive Kamp och Värdighet. Bakom dem står i solskenet står hundratals, främst kvinnor som till vardagen arbetar med att rensa Rio Achuelo från allt slags skräp, som också inkluderar döda människor och djur.

En varvsarbetare på varvet "Astillero Unidad Naval, beläget vid floden Rio Achuelo i Buenos Airet. Varvet togs över av arbetarna 2002 under den förra kapitalistiska krisen som det argentinska folket genomled. FOTO: DICK EMANUELSSON.


Rio Achuelo är floden som rinner genom Buenos Aires. Under årens lopp har den varit vittne till en blomstrande industrialisering som lyfte Argentina till en ekonomisk stormakt i Latinamerika. Då var floden livligt trafikerad. Små skeppsvarv och verkstäder kantade floden. Men under Carlos Menems nyliberala elddop på 1990-talet förvandlades fabriker och arbetsplatser till spökmonument över en ekonomisk modell som gick in en cyklisk kris vart 7-8:e år. Efter tolv år med Nestor och Christina Kirchner verkar det om det är dags igen, den argentinska kapitalismen är på väg med Formula 1-fart in i en massarbetslöshetskris.

Arí Díaz.
Även Rio Achuelo är mer eller mindre död. Åtminstone om man får tro rapporterna från Greenpeaces argentinska sektion. Floden är en av världens mest förorenade flod.

– Där arbetar vi, säger Ari Diaz luttrat, för att rensa flodkanterna och runtomkring på skräp och avfall. Ofta stöter vi på lik på personer som mördats eller tagits sitt liv och dumpats i floden. Den får ta emot allt elände, även det mänskliga eländet. Nu, under Mauricio Macris mandatperiod befarar vi att de mänskliga tragedierna och likdumpningar kommer att öka, tillägger han luttrat.




Deras arbetssituation regleras via ett dekret som fattades av Högsta Domstolen som efter ett överklagande om tillståndet i floden, gav tillstånd till att inleda en rening av den. Det är där de två kooperativen och deras anställda kom in i bilden. Under de senaste sex åren har de bara fått en lönehöjning, från 1800 pesos (1 usd=15 pesos) till 3400 pesos (ca 230 dollar) i ett land med priser som i många fall tenderar de svenska konsumtionspriserna.

– Därför är vi här i dag för att demonstrera med ATE och kamraterna i många fackföreningar. Det är den enda vägen för att göra oss hörda, säger Jessica Villordi, medlem i kooperativet.
 
"Nej till billig arbetskraft"! Jessica Villordi, från kooperativet Kamp och Värdighet, med plakatet som beskriver deras arbetsuppgifter i den förorenade floden Rio Achuelo.

Hon är ensamstående mor till två barn och tjänar 400 pesos i månaden. Det räcker inte tills slutet av månaden. För medan lönerna är frysta har Macri nu höjt el-räkningen med över 300 procent och matpriserna, som är så centrala för en barnfamilj, ökar i pris. Men indignationen blir och för varje dag allt starkare och det här kan explodera.

– Tänk dessutom på att vi arbetar i en helt omänsklig arbetsmiljö med farliga gifter och gaser från floden.

Jessicas kamrat Rueda Noemí är av samma uppfattning:

– Jag har fem barn och befinner mig i samma situation. Macri har börjat, som vi befarade, med att massavskeda folk. Den här sommaren är bokstavligt het men jag försäkra dig att även vintern kommer att vara het. För folk kommer inte att acceptera att bli hunsade som om vi vore djur. Argentina kommer att konfrontera Macri, var så säker, med eller utan byråkrater i CGT, säger Rueda med en beslutsamhet i blicken som ingen kan missta sig på.

Jessica och hennes arbetskamrater i de två kooperativen.


Just de ensamstående mödrarna har i pressen, som till 95 procent är motståndare till den förra regeringen Kirchner, pekats ut som lata slöfockar som inte vill ta ett jobb. Bakgrunden är att ”la Llegua”, märren, som Christina Kirchner föraktfullt kallas i medierna, införde ett slags barnbidrag. Denna reform välkomnades så klart av de fattigaste med barn och i synnerhet av dessa ensamstående kvinnor som sliter i 18-20 timmar för att hålla ihop sina familjer och få till överlevnaden.

– Det är oerhört förnedrande att läsa och höra hur de ondgör sig över en moderat reform kan mildra vår dramatiska ekonomiska situation, särskilt för våra barn. Jag arbetar åtta timmar per dag och är sannerligen ingen slöfock, säger Jessica.

Och så är stämningen bland lärarna, statsanställda- och tjänstemän, bland ungdomar och till och med bland en stor sektion bestående av folk av trans, gays och lesbianer.



 
¡”CUPO LABORAL TRANS, YA”! står det på flera plakat och Flamman frågar Jose, ett av språkrören om innebörden i detta krav.

– Länsregeringen i Buenos Airesprovinsen införde en lag ”Trans” som innebär att alla offentliga och allmänna institutioner ska anställa 1 procent av personer inom den breda grupp som Trans utgör. Vad vi kräver här i dag är att denna lag, som är beslutad, också måste börja tillämpas. Som situationen nu ser ut med den nya regeringen Macri, löper vi en stor risk, inte bara att vi tillsammans med andra arbetskamrater avskedas i den våg som Macri har inlett, utan att en-procenten inte tas i beaktande. Därför kräver vi att 1-procentslagen blir en nationell lag över hela landet.

Avdelningen Trans med krav på arbete och legaliserat anställningsskydd. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


Han säger att det råder en stor diskriminering av gruppen trans på den argentinska arbetsmarknaden. Men värst utsatt är den grupp travestis som arbetar inom prostitution.

– Dessa kamrater som inte formellt befinner sig på arbetsmarknaden och som inte är i stånd att verka där med allt vad det innebär i ekonomiska och sociala villkor, för dem kräver vi en kompensation.



I Latinamerika är det mer än vanligt att inom den härskande klassen är den konservativa katolska strömningen Opus Dei dominerande. Så också i Argentina inom den politiska elit som nu intagit regeringstaburetterna. Opus Dei är den kanske hårdaste motståndaren till HBT-grupper, användande av preventivmedel som kondom, med mera. Bland LGTBIQ-gruppen som vi har framför oss under denna protestdag i Buenos Aires, är uppfattningen att det bidar svåra tider.

– Vi är medvetna om att förföljelsen mot oss är stor. Men bland kamraterna här under dagens generalstrejk känner vi oss inte ensamma. De år vi har framför oss (med president Macri) handlar inte bara om att överleva utan också att leva.

Jose berättar att han och ett litet antal kamrater trans fick anställning på arbetsmarknadsministeriet under regeringen Christina Fernandez de Kirchner. En av de viktiga uppgifter de ställde var att den privata sektorn förband sig att anställa personal ur gruppen Trans och travesti.

– Sanningen är att personer Trans för det mesta klarar inträdesprovet. Men när det gäller tiden efter provanställningen, vanligtvis tre månader, avskedas de utan några som helst förklaringar då det gått upp för arbetsgivaren att det handlar om en person trans. Det råder en djup diskriminering på dagens arbetsmarknad för oss.

Jose, språkrör för gruppen Trans intervjuas av Dick Emanuelsson. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


Morden på personer ur LGTBQI-gruppen är i många länder i Latinamerika dramatisk. I Honduras har över 150 människor från denna grupp mördats sedan militärkuppen 2009.

– Ett av våra slagord är ”Var ständigt på din vakt”! Vår grupp är en av de mest utsatta. Sedan Macri vann presidentvalet i slutet av förra året har brotten mot gruppen Trans ökat starkt. Vi kräver att mordet på travestin Adriana Zakazan, en förkämpe för våra rättigheter, måste klaras upp och ett slut på ´El Travesticidio´. Så sent som igår kväll i stadsdelen Florencio Varela, påträffades kroppen för en transkamrat, mördad.



Vi står bland 100 000 argentinare och det suggestiva dunket från de stora trummorna, så typiskt argentinskt, får höfterna att röra sig. Hettan är olidlig. Men beslutsamheten att konfrontera den president som lovade och höll sitt löfte till de värsta finansspekulanterna på Wall Street, representanterna för de så kallade Gam-fonderna, är stor. Det är uppenbart att Macris chockstart har inneburit en grov felkalkyl. Lärarna aviserar storstrejk och har följts upp av personal från sjukhus och kommuner.

Dagen efter den första massaktionen mot Macri tas vi emot av Hugo `Cachorro´ (valp) Godoy, ordförande för Argentinas Statsanställda i det stora fackförbundet ATE. Smeknamnet `Cachorro´ blev han döpt till i fängelset för att han var den minste av de politiska fångarna på den avdelning där han hade placerats. Sju år tillbringade han i fängelset för sitt motstånd mot militärdiktaturen.

– Vi anser att vad vi arbetare måste bygga är en ny tidsepok. Det som ni såg igår var ett steg i den riktningen. Vi statsanställda röjde väg för att försvara vår rätt till att försvara det samlade folkets rättigheter, säger Godoy på vår fråga hur han värderade generalstrejken.

Hugo `Cachorro´ (valp) Godoy, ordförande för Argentinas Statsanställda i det stora fackförbundet ATE.
 

Han understryker att de statsanställda inte kommer att sitta med armarna i kors i väntan att bli avskedade eller hotade av att få lägre pensioner än vad de redan är i dag.

– Vi vill ta upp en allmän debatt om vilken typ av Stat vi vill ha. För Macri kan inte förväxla ordet och likställa ´modernisering´ med massavskedanden eller hungerlöner. Att bygga en stark stat som är i tjänst hos majoriteten av folket kräver en mer demokratisk och solidarisk stat. Och det kan inte göras med en prekär arbetsmarknadspolitik.



Om den nya regeringen Macri råder det inga tvivel om var det argentinska facket står. Men vad är saldot från den senaste regeringen Christina Fernandes de Kirchner? frågar jag.

– Det sämsta arvet som den efterlämnade är de 95.000 statsanställda med en prekär ställning. Till detta ska vi lägga ytterligare 600.000 provins- och kommunalanställda som hänger i luften. Det är i första hand kring dessa anställda som massavskedande drabbar. Presidenten (Macri) och provinsguvernörerna säger unisont till denna armé av arbetare; ”Era anställningskontrakt upphör”! Men de bryter mot lagen för det handlar om arbetare som varit anställda 3-15 år och därför har de full rätt till vad författningen säger; anställningsskydd.

Han säger den politik som Christina Fernandez de Kirchner (2007-2015) förde de sista två åren av hennes mandatperiod gick ut på att fragmentera vänstern och splittra de sociala folkliga organisationerna genom att ”köpa upp” dess ledare och ställa dem mot varandra.

– Macri är Cristina Fernandez´ arv. För oss öppnas en ny epok där vi arbetare har ett enormt ansvar. För att lösa vårt folks problem måste demokratin fördjupas. Demokratin fördjupas och för att det ska gå måste staten demokratiseras för att göra den mer solidarisk. Men även våra egna fackliga och politiska organisationer måste demokratiseras där det autonoma kriteriet (mot regerringen) ska byggas.

Nestor och Christina Kirchner lyckades få Argentina skudlfri från Internationella Valutafonden, med undantag för konflikten med de så kallade Gamfonderna. Men de senaste åren förlorade Christina det stora stödet inom den argentinska arbetarklassen. Därav av valförlusten i december 2015.


Hugo Godoy är mycket nöjd, trots att han under de senaste veckorna som förberedelserna för generalstrejken pågick, inte har sovit många timmar per natt.

– Visst! För mängder av fackföreningar, sociala och folkliga rörelser anslöt sig igår till generalstrejken vilket bådar gott för framtiden.

Omkring 40 procent av den arbetsföra befolkningen i Argentina arbetar inom den informella sektorn, det vill säga människor som tidigare kanske har tillhört arbetare på fabriker, industrier och andra tunga arbetsplatser med många anställda som har stängts som en konsekvens av den nyliberala modellen. ATE och Hugo Godoy anser att denna enorma arbetskraft måste organiseras inom facket för att förstärka kraften i den samlade arbetarklassens krav på reella förändringar av arbetsmarknaden i Argentina.

– Inom denna grupp finns det en rad olika yrkeskategorier där många av dem befinner sig i en mycket prekär situation på arbetsmarknaden. Många verkar inom den kooperativa sektorn ci kallar för den sociala folkliga ekonomin. De måste organisera sig för den gamla fackföreningsmodellen gör det inte.

Den “gamla” handlar om landsorganisationen CGT, den klassiska peronistiska LO som med åren har byråkratiseras och i flera fall rentav förvandlats till en maffiastruktur. Mot denna föga fackliga verksamhet uppstod CTA, Argentinas Arbetares Centralorganisation där ATE är ett av många medlemsförbund. Det var CTA och de oberoende fackföreningarna som 2001-2002 gick i spetsen när det argentinska folket störtade flera regeringar under kort tid. Med Nestor Kirchner växte en politisk och ekonomisk stabilitet fram. Men Kirchnerregeringarna var inte på något sätt direkta vänsterregeringar. Däremot insåg de att FMI:s och Washingtonkonsensusen innebar ett direkt underordnande och där den nationella suveräniteten skulle gå förlorad. Och med den utmaningen mot Washington kom den därmed i konfrontation med Vita huset.

 
"Jag säger bara: Betala dina skatter. Panama
behöver dig"!, med anspelning på president
Macris akiva ´Panama-Papers´.
President Macri har inte stannat vid massavskedanden. Han har även stoppat stora infrastrukturprojekt, motorer i en samhällsekonomi i uppförsbacke.

– Regeringen Macri tillämpar en åtstramningspolitik och det smittar av sig direkt på regeringarna på provins- och kommunal nivå. Vi tror att avskedandena bara är toppen på ett isberg för när avskedandena börjar tillämpas i den offentliga sektorn, gör de privata företagen likadant. De utnyttjar krisen för att pressa ned lönerna.

Medan Christina Fernandez de Kirchner höll stånd mot den spekulativa finanssektorn, bland dem de ökända `Gamfonderna´, har Macri inte bara kritiserat den politiken utan sa redan i sitt invigningstal som ny president att han skulle gå USA-spekulanterna till mötes, vilket han efter vårt reportage i Argentina gjorde.

– Vi oroas för den nya ekonomiska politiken, vilket blev synligt igår under generalstrejken. För regeringens viktigaste beslut har hittills enbart gynnat de stora finansiella och produktiva grupperna oh devalverat peson som har förlorat 60 procent av sitt värde mot dollarn. Det betyder enorma transfereringar av inkomster av grupper som kontrollerar dollarhandeln. Vad vi ser är inledningen på en epok där exportindustrin förlorar marknad och kraft. Det kommer bli komplicerat att undvika en recession och försvara den inre marknaden.

"Barrick, oansvarig gruvexploatering".


– Barrick Gold är det största gruvföretaget som opererar i Argentina. Det inte bara förgiftar natur och människor utan det för ut rikedomarna via en tunnel till Chile. Staten har avhänt sig alla kontrollmekanismer för hur mycket guld Barrick Gold för ut. På Chiles stillahavskust lastas guldet på lastfartyg. Till råga på alt återlämnade Macri 300 miljoner dollar som den förra regeringen hade beskattat bolagen på. Det motsvarar vad 20.000 statsanställda kostar i lön och avgifter. Men staten avskedar i stället för att anställa. Regeringen bröstar sig och säger att ”vi höjer pensionerna med 22 pesos per dag”, som är lika mycket som 1,5 dollar för varje pensionär. Samma sak med barnbidraget som höjdes med fyra pesos per dag eller 0,25 dollar. Hutlöst!


Den nya regeringen Macri har, som för att betona att den är en arbetsgivarvänlig regering hämtat sina ministrar bland toppdirektörerna i de multinationella bolagen.

– De försvarar inte i första hand statens och folkets intressen utan bolagens intressen. Självklart! Regeringspresidenten är till och med hämtad ur företagsgruppen Grupo Macri, familjen Macris eget guldägg som växte starkt i skuggan av den argentinska militärdiktaturen och förvandlades till ett multinationellt företag som knappat tänker på den inhemska marknaden.

I slutet av april i år kom regeringen Macri och Gamfonderna överens. Argentina ska betala 9,3 miljarder dollar till Gamfonderna. Den viktigaste fonden inom denna är Elliot Asset Management som ägs av grundaren Paul Singer.

”Tillvägagångssättet är att kräva full betalning plus upplupen ränta av det skuldebrev som tidigare år har köpts med en mycket stor rabatt. Betalningskravet görs vid ett för staten i fråga mycket kritiskt ögonblick. I Argentina mellan 2005 och 2010 accepterade ungefär 92% av fordringsägarna uppgörelsen som Argentinas regering föreslagit som betalning för skulden efter krisen 2001. Men 0,45% av de återstående 7% av borgenärerna som inte uppnådde en överenskommelse (holdouts), och som hade köpt skuldbrev (2001) till ett värde av 40 miljoner, har nu tilldömts av USA-domaren Griesa mer än 1.300 miljoner dollar i betalning”, förklarar universitetsprofessorn i ekonomi vid UMAH i Mexiko, Oscar Ugarteche, hur Singer opererar mot Argentina via Gamfonderna.

Någonstans ska pengarna tas. Och för Hugo Godoy är det uppenbart varifrån de tas. Men regeringen är rädd, säger han, därför har den infört en lag som kriminaliserar alla sociala och folkliga protester.

– I Argentina pågår det just nu 5.000 rättsprocesser mot arbetare som har protesterat. Den förra regeringen införde en antiterroristlag, som om vi arbetare skulle vara terrorister när den ensamstående arbetande mamman vill leva ett anständigt liv.

"Fosterland JA, Gamfonder NEJ", står det på demonstranternas banderoll.



 Några ekonomiska argentinska randanmärkningar

  • De tolv åren med regeringarna Kirchner Fernandez gjorde Argentina fri från den gigantiska utlandsskulden som Carlos Menemadministrationen efterlämnade 2001.
  • Regeringen Mauricio Macri inledde sin mandatperiod i januari i år med att låna upp 60 miljarder dollar på finans- och obligationsmarknaden, som med Macri har välkomnat Argentina in i ”finansfamiljen”. Pengarna ska användas till att betala fordringsägare i första hand från ”Gamfonderna” samt att förstärka regeringens budget. Skulden ska betalas av på 30 år.
  • Räntan för lånet varierar mellan 6-8 procent. Det betyder att framtida regeringar och nästkommande generationer av argentinare får betala den nya skuldbördan.
  • Macri höjde omedelbart presidentlönen till 9.000 dollar/månad eller 73.000 svenska kronor. Cristina Fernandez sista månadslön som president var 4099 dollar eller 33.175 kronor.
  • Macris 9000 dollar motsvarar 27 folkpensioner eller tolv gånger minimilönen i Argentina.
  • Macris ministrar tjänar 8.000 dollar eller nästan 65.000 kronor.
  • Den lägsta pensionen är 342 dollar eller 2768 kronor.
  • Barnbidraget är 966 pesos eller 66 dollar per månad.
  • Presidenten är den ende statschefen i Latinamerika som har företag som förekommer i de så kallade Panama-Papers.
  • Presidentens bror, Gianfranco Macri förfogar över åtta aktiva ”spökföretag”, så kallade offshorekonton, i Panama-Papers. De flesta skapades två dagar efter att Mauricio Macri blev regeringschef i Buenos Aires 2007.
  • President Macri figurerar som styrelseledamot i Fleg Trading, ett ”portföljföretag” där hela familjeklanen, med undantag för Gianfranco Macri, återfinns i styrelsen.
  • Gianfranco och Mauricio Macri figurerar sedan 35 år dessutom som direktörer i företaget Kagemusha SA. Det argentinska rättsväsendet har inlett en utredning i temat.
  • Macriregeringen har befriat skatten på försäljning av mineraler, vilket gynnar de transnationella gruvgiganterna.
  • Dessa för ut koppar, guld och silver men betalar inget för dessa naturrikedomar, sa parlamentsledamoten Victoria Donda. Staten förlorar minst 220 miljoner dollar per år.

Dick Emanuelsson







Videos:

Entrevista con HUGO GODOY, secretario general de la Asociación Trabajadores del Estado (ATE)



¡PARO NACIONAL!